Lanserade miniwebbar

Postad av: owilliams,

Förutom att jobba för fullt med webbprojektet jobbar vi även med andra delar av stadens digitala ekosystem. Som tidigare nämnts på bloggen har vi tagit fram en webblösning som går under namnet Miniwebb. Namnet är kanske lite missvisande, det är absolut inget mini över de sajter som tas fram men ni vet hur det är med arbetsnamn som lever vidare…

I början av sommaren lanserades de första sajterna så nu är vi uppe och rullar! För den som är nyfiken på hur det kan se ut kan ni gå in och kolla på nedan sajter.

Stadshuset.stockholm, som fyller en efterlängtad funktion för visningsenheten på Stadshuset.

Smartstad.stockholm, som tar ett samlat grepp kring stadens smart stad-initiativ.

Stadshusab.stockholm.se, som ersatte sin tidigare lösning med en miniwebb som är enklare att hantera.

utanegenbil.stockholm.se, som tar sig an miniwebben utifrån ett kampanjwebbstänk.

Miniwebbarna kommer att fylla sin plats i det digitala ekosystemet och är ett bra komplement till övriga lösningar. Tanken bakom miniwebbarna är att det ska vara lätt att komma igång och lätt att hantera innehåll och där tycker jag vi har lyckats bra! Nu väntar ytterliga ett gäng miniwebbar på lansering och för kommande aspiranter finns en ansökningsprocess med tydliga krav på hantering och uppföljning.

Kategori: Okategoriserad


Nu laddar vi inför sista fasen i projektet

Postad av: Jan Svensson,

Någon därute i Semestersverige eller övriga svensktalande delar av världen som följer vår blogg och väntar spänt på att höra hur det går för oss? Kanske inte just nu i mitten av juli. Men snart nog är alla tillbaka vid sina skrivbord och i mötesrummen och vill så klart veta hur arbetet med Stockholms stads nya webbplats utvecklas.

Sommaren 2016 påbörjade vi det omfattande konceptarbetet. I februari 2018 nådde vi en första milstolpe i och med lanseringen av betawebben för förskola.stockholm. December samma år ersatte vi Förskola och Äldresomsorg på stockholm.se helt och sedan dess har vi lanserat inte mindre än sju nya ingångar, eller sajter om man så vill, under vår toppdomän. Alla finns samlade på betawebbens startsida tills vidare.

I och med senaste releasen fick vi också ut en första version av webbplatssök (Epifind). Därmed har vi uppnått ytterligare en milstolpe som innebär att beta-fasen är i stort sett avslutad. Med undantag för en ny startsida där vi kommer vilja ha input från er experter och andra som följer den här bloggen, återkommer om det.

Jag vågar lugnt påstå att det senaste halvåret har varit projektets mest intensiva så här långt. En otrolig arbetsinsats av teamet här på kommunikationsenheten på Stadsledningskontoret, av kommunikatörer på alla förvaltningar runt om i Stockholms stad som har involverats så här långt och av leverantörernas respektive team.

Och förhoppningsvis ett rejält lyft för alla de som använder ingångarna förskola.stockholm, äldreomsorg.stockholm, begravning.stockholm med flera. Det ska vi leda i bevis så snart vi har fått styr på vår uppföljning. Kvalitet måste alltid vinna över tidsparametern även om det är pressat!

Om allt går som planerat har vi gått i mål vid årsskiftet. Om några veckor brakar sista halvlek igång och därmed sista fasen i projektet. Följande står på tur:

  • Produktion och lansering av återstående 13-14 ingångar/webbplatser till stadens serviceutbud.
  • Ny startsida.
  • Säkerställa att vi håller lägsta godtagbara nivå av tillgänglighetsanpassning tills dess att nya lagen om tillgänglighet till digital offentlig service träder i kraft 23 september (en redovisning av våra avvägningar ska också finnas på plats då).
  • Höja nivån på tillgänglighetsanpassning ytterligare inför lansering av ingångar för socialt- och ekonomiskt stöd och stöd vid funktionsnedsättning.
  • Lösning för det vi kallar för aktualitetsinformation, det vill säga innehåll som har nyhetsprägel eller handlar om en händelse i tid (kalendarieaktivitet). Och som gör nytta på riktigt!
Vi kommer nog ha lite att pyssla med även efter sommaren.

Så långt en utblick över projektet bakåt och framåt i tiden. På samma sätt kan jag personligen blicka ut över mitt eget liv och alla användarresor jag har gjort där kommunen har varit inblandad på ett eller annat sätt. Söka förskola till sonen och hitta ny grundskola. Och snart gymnasieskola. Ta reda på vad som gäller för förälder som blivit gammal och behöver vård och omsorg. Hitta en cykelpump. Eller förhoppningsvis badplats om sommarvädret repar sig. Listan kan göras lång.

Gemensamt för ett stort antal av invånarna som vill ta del av Stockholms stads serviceutbud är att deras resa börjar på webben. Att vara med och bygga den infrastrukturen är utmanande och samtidigt så meningsfullt.

Trevlig sommar!

Kategorier: Ämnesingångar, Beta, Lagar, Om projektet, Sök, Tillgänglig webb


Våren är här – hitta en cykelpump!

Postad av: Jan Svensson,

När vi 2016 gick i mål med konceptarbetet för nya webbplatsen .stockholm hade vi några viktiga insikter med oss. Till exempel behovet av att skapa bättre sömlöshet i användarresan mellan 1.) webbplatsen som vanlig startpunkt i Stockholms stads digitala ekosystem, 2.) Hitta service som presenterar stadens serviceutbud och 3.) e-tjänsterna.  Men också det förändrade användarbeteendet där Google är den faktiska startsidan vilket medför att webbplatsen behöver möta upp och leda vidare från djuplandningar mer effektivt.

För att konkretisera konceptet jobbade vi vidare med två huvudtyper av ingångar på webbplatsen. Dels de viktiga ämnesingångarna som leder direkt till serviceutbudet. Men också en annan typ av ingångar som kan användas för att inspirera invånarna att upptäcka allt det som Stockholms stad har att erbjuda. Eller kanske få reda på saker man inte visste att att man ville veta. Egentligen är det en helt annan typ av dimension som saknas på dagens stockholm.se vilket ofta leder till att förvaltningar och bolag löser det behovet på andra sätt.

Då i konceptet jobbade vi kring temat ”Vinter i Stockholm”. Här skulle invånarna kunna ha koll på vad som gäller när första snötäcket lägger sig, till exempel framkomlighet på stadens gator. Men också vad man kan hitta på i form av vinteraktiviteter.

Men nu är det vår! Och då tar många stockholmare fram sina cyklar för att kunna förflytta sig snabbt och effektivt. Kanske upptäcker man att däcken behöver pumpas. Då passar det ju utmärkt att kunna hitta närmaste cykelpump som Stockholms stad tillhandahåller. Eller få bra tips på hur man kommer igång med cykelpendling.

Kartbild över Stockholms stad med punkter som pekar ut cykelpumpar.

Sammantaget ger det win win, i form av bättre framkomlighet för alla i staden, bättre luft och positiva hälsoeffekter för den enskilde. Lägligt nog sammanfaller detta med lanseringen av temaingången Cykla i Stockholm.

Besök gärna och tyck till om vad du ser. Inspirerande? Användbart? Och när du ändå är igång besök också Bygglov.stockholm som lanserades nu i veckan. Serieproduktionen av nya ingångar på .stockholm som ska ersätta befintliga på stockholm.se är i full gång.

Kategorier: Ämnesingångar, Användarperspektivet, Koncept, Temaingångar


Vilka språk vi översätter till och hur mycket

Postad av: Jan Svensson,

Illustration av pratbubbla som utgörs av många olika nationers flaggor.Vad väljer ni att översätta ert innehåll på för språk? Och hur motiverar ni det?

Det är en återkommande fråga som vi får från både kommunikatörer och webbansvariga internt inom Stockholms stad och från andra kommuner och aktörer inom offentlig sektor.

Att låta översätta innehåll kan vara både svårt vad gäller att få till bra kvalitet, och kostsamt. Men ändå såklart nödvändigt med tanke på att vi lever i ett tidevarv som är mer mångkulturellt och internationellt än någonsin tidigare.

Under 2018 satte vi frågan under lupp och nu har vi gjort några huvudsakliga vägval. De kan sammanfattas i: 1.) Lagkrav. 2.) Behovsstyrning. 3.) Implementering av smart teknik.

De lagar som vi tar avstamp i är dels Språklagen (2009:600), dels Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Tillämpningen av dem finns förhållandevis utförligt uttolkade i ”Vägledning för webbutveckling” som numer hålls under Myndigheten för digital förvaltnings vingar. Sedan har vi i vår tur gjort en tolkning av vägledningens rekommendationer.

Några sammanfattande huvudpunkter:

  • All information ska vara på begriplig svenska.
  • Grundläggande och sammanfattande information ska finnas på samtliga fem minoritetsspråk i form av globala sidor. Särskild tyngd på möjligheten att kunna ha kontakt med staden på sitt eget språk.
  • Grundläggande och sammanfattande information ska finnas på svenskt teckenspråk, i form av en global sida.

Stockholm är en i allt högre grad internationell stad. Behovet av information på webbplatsen på engelska och andra alternativa språk växer hela tiden. Egentligen skulle vi vilja kunna översätta allt, men det låter sig nog inte göras inom en överskådlig tid. Desto viktigare då att identifiera de delar där behoven är som störst.

Behovsstyrd översättning är också något som ”Vägledning för webbutveckling” rekommenderar. När vi tar reda på användarnas behov i samband med att vi bygger nytt, måste vi också försöka identifiera vilka språkgrupper som är aktuella. Det kan vara verksamheter som bedrivs på andra språk än svenska, till exempel inom äldreomsorgen. Här finns det uppenbarligen ett behov, något som vi bör kunna möta upp mot redan vid första kontakten på webbplatsen.

Ett annat exempel är Stockholms fantastiska utbud av platser och anläggningar för utomhusaktiviteter – parker, lekplatser, strandbad, hundrastgårdar och mycket annat. Allt är gratis och visst vore det fint att kunna bjussa på den informationen på kvalitativ engelska även för besökare från andra länder?

Samtliga publiceringsansvariga för de olika delarna av nya sajten ansvarar för att både lagkrav efterlevs och att de mest primära behoven tillgodoses. Vi på kommunikationsenheten har ett övergripande ansvar.

Men tänk om man kunde erbjuda allt innehåll på webbplatsen och i stadens servicekatalog – Hitta service – på många, många fler språk? Utopi? Kanske.

I praktiken gör vi det redan i dag om än på en väldigt grundläggande nivå med Google Translate. Här pågår spännande teknisk utveckling med smart teknik inte minst på klientsidan. Det vill vi såklart vara med och testa för de ovanstående delar som inte måste ha högkvalitativa översättningar. Inom en inte alltför avlägsen framtid kanske det glappet mellan manuellt och maskinellt översatt inte kommer vara så stort.

Kategorier: Lagar, Språk


Ser man nu skogen för träden? – Om Stockholms stad

Postad av: Malin Marcusson,

En ny webbplats i webbprojektet har sett dagens ljus. Om Stockholms stad, stad.stockholm, där vi till skillnad från de flesta av våra webbplatser fokuserar på oss själva och vårt eget arbete.
Om Stockholms stad ska ge en sammanhållen bild av stadens organisation, ansvarsområden och arbete. Här ska du kunna hitta de politiska besluten, information om stadens organisation och kontaktvägar, men också hur stadens budget ser ut.

I den gamla versionen av stockholm.se har vi haft problem med att vi har haft alltför många ingångar som legat under rubriken Om Stockholm. Som användare utan kännedom om exakt hur vi byggt upp sajten måste det i många fall kännas överväldigande. Om jag vill hitta till min stadsdelsnämnd, ska jag då gå till Politik och beslut eller Organisation? Varför är Grafisk profil så viktigt att det ligger direkt på startpunkten Om Stockholm?

Det här har vi tagit fasta på när vi byggt upp det nya. Vi ska berätta det man behöver veta, men det ska vara enkelt, relevant och överskådligt. Inte minst, man måste kunna lita på att informationen fortfarande är aktuell. I arbetet med att gå igenom de gamla sidorna har vi hittat flera exempel där vi inte riktigt förstår varför vi en gång tyckt att den här informationen måste finnas tillgänglig. Alltför många sidor ser ut att inte ha fått en översyn på länge.

Resultatet av arbetet är en webbplats med färre sidor än tidigare, men framför allt färre ingångar. 23 ingångar har blivit nio. Vi hoppas att det därmed ska bli enklare att förstå vart man ska gå för att hitta rätt.

En viktig ingång är Så arbetar staden. Här samlar vi sidor som berättar hur Stockholms stad arbetar kring olika frågor. Det kan handla om till exempel socialtjänst, klimat och miljö eller verksamhetsutveckling.

Vi vet att många andra kommuner och andra parter ofta letar efter information om hur vi lagt upp arbetet i en fråga.

I den gamla lösningen sprider vi ut den informationen under olika ämnesingångar. Ibland har det skett på ett sätt att det gjort användarresan för de stockholmare som vill ta del av stadens verksamhet snårigare än behovet. Vill du ha en förskoleplats till ditt barn betyder inte det automatiskt att du vill veta hur vi rent byråkratiskt arbetar med förskolefrågor eller hur vi organiserat vår förskoleverksamhet.

Med Om Stockholms stad hoppas vi kunna se till att den som vill veta hur vi arbetar ska kunna göra det, men den som bara vill ta del av resultatet av vår verksamhet ska slippa belastas med vår byråkrati.

Kategorier: Användarperspektivet, Struktur och text


Betaversion 2 – så gick det

Postad av: Jan Svensson,

Hiss eller diss? Vad tyckte invånarna om förskola.stockholm och äldreomsorg.stockholm? Nu har det snart gått sju veckor sedan vi lanserade betaversion 2 av Stockholms stads nya webbplats och de första mätresultaten börjar trilla in. Spännande värre!

Först och främst ville vi säkra att flytten från befintliga stockholm.se in på de nya sajterna under den nya toppdomänen .stockholm, inte skulle göra det svårare för invånarna att hamna rätt. I praktiken innebar det ett omfattande arbete med att peka om både innehållssidor på själva webbplatsen och alla sidor i Jämför service som beskriver serviceutbudet för förskolor och äldreomsorg. Allt gjordes manuellt! Om än med några smarta tricks för att matcha gamla sidor mot nya. Ändå ett hästjobb av kollegerna på kommunikationsenheten.

En annan viktig del handlade om att i praktiken börja jobba med sökmotoroptimering. De vanligaste söktermerna för de båda ämnesområdena ska ge relevanta träffar på de nya webbplatserna. Att gulla med Google med rätt ordval i innehållet och hantera några lite tyngre metadata är ju självklara inslag i det arbetet, det vet alla som försökt få organiskt sök att ranka innehåll högre. Sedan har vi såklart bra draghjälp av det redan stora och etablerade domännamnet stockholm.se.

Allt detta pågick under luciaveckan ända in i kaklet som det så populärt brukar heta, parallellt med testning, innehållsproduktion och de sista utvecklingsinsatsen för att få kartan på plats. Hur gick det då? Vilken är användarnas dom?

Positionen i det organiska söket är fortsatt mycket bra. På de vanligaste sökbegreppen som leder in till webbplatserna behåller vi topprankningen. Inte heller är trafik på så kallade 404-sidor där det saknas innehåll, särskilt stor. Vilket tyder på att vi faktiskt lyckats peka om och släcka sidor på ett bra sätt.

I övrigt pågår arbete fortfarande med att etablera dash boards som på ett pedagogiskt och användbart sätt sammanfattar hur bra webbplatserna lyckas med de användningsmål som är uppsatta. Det går lite trögt med leveransen här så finns det tips därute på användbara dash boards för ändamålet, hör gärna av dig. För viktigast av allt är ju att  ha koll på om användarna hittade det de sökte, fick svar på sina frågor, förstod hur man ansöker om service och kom vidare på sina användarresor. Och förstås att kunna förmedla det resultatet till de ansvariga på förvaltningarna.

Men förutom att trafikstatistiken och sökordsanalysen ser bra ut som förväntat, börjar vi också få in reaktioner via webbplatsernas tyck-till, det vill säga den lilla fliken till höger på sidan där man kan lämna betyg. Och där det ibland slajdar in en kort enkätfråga.

För de båda webbplatserna sammantaget är det generella betyget förhållandevis neutralt, strax under 3 av möjliga 5. Vilket i enkätsammanhang faktiskt brukar betyda gott betyg, eftersom de som lämnar betyg har en tendens att göra det när de är missnöjda med något.

För enkätfrågorna som vi lagt ut på förskola och där vi påkallar uppmärksamhet, ser det faktiskt ännu bättre ut. Här följer ett urval betyg.

Har du hittat det du behöver? (desktop)

Glad smiley med texten 'Happy (3.8)'.

 

 

 

 

 

Förstår du hur kösystemet fungerar? (mobil)

Neutral smiley med texten 'Neutral (2.9)'.

 

 

 

 

 

Förstår du hur det går till att välja förskola? (mobil)

Glad smiley med texten 'Happy (3.7)'.

Kategorier: Beta, sökmotoroptimering, Tyck till!


Nu lanserar vi Förskola och Äldreomsorg

Postad av: Jan Svensson,

Startsidor på delar av nya webbplatsen.

Från och med i dag flyttar förskola och äldreomsorg på stockholm.se in på Förskola.stockholm och Äldreomsorg.stockholm. Utrullningen har gått planenligt så här långt och ompekningarna från serviceobjekt i Jämför service till de nya webbplatserna, det vill säga förskolor och vård- och omsorgsboenden, hemtjänstutförare, servicehus med flera – totalt närmare 1 500 objekt – verkar fungera bra.

Alla som varit med i arbetet med att utveckla en ny webbplats kan säkert känna igen lite av den magi som uppstår när det är dags att lansera. I grund och botten är det väl som en invigning av vilket bygge som helst som ska användas av människor. Kommer det fungera så bra som vi har tänkt och hoppats på? Hur kommer designen uppfattas? Är det några delar som vi har missat? Men med den skillnaden att lanseringen är åtkomlig för alla användare runt om i hela världen med en uppkoppling. Är ju också lite av magin med internet och world wide webb.

Jag brukar tänka att tillkomsten av en ny webbplats förmodligen rätt mycket liknar uppsättning av en teaterpjäs eller att göra en film. Är det ett större projekt är det många kompetenser som ska komma till sin rätt för att det ska bli bra. Interaktionsdesigners, analytiker, projektledare och ansvariga på beställarsidan som kan tolka organisationernas behov och krav, front- och backend-utvecklare, databasdesigner, grafisk designer och sist i kedjan men minst lika viktiga som de andra: redaktörer som skapar innehåll med god kvalitet. När samarbetet fungerar och man ser resultatet av de gemensamma insatserna är det ju helt fantastiskt roligt! Där är vi nu och alla ni som har varit involverade har gjort ett riktigt bra jobb.

För min egen del som haft uppdrag på många olika håll inom offentlig sektor, är det särskilt roligt att arbeta med kommunwebb. Här är användarnas och invånarnas nytta nödvändig och omedelbar. Om det inte fungerar bra får vi veta det, vilket ju är bra.  Ska bli spännande att följa upp mätningar och ta del av synpunkter.

Även om Förskola och Äldreomsorg nu ersätter befintliga delar på stockholm.se kommer vi kalla webbplatserna – ja de är faktiskt separata webbplatser – för beta. Anledningen är att vi vill göra ytterligare en grundlig utvärdering av de förändringar som vi har genomfört och eventuellt justera ytterligare. Nästa steg blir sedan att införa ett arbetssätt där vi kontinuerligt genomför justeringar, förbättringar och utvecklingsinsatser i förvaltning.

Parallellt med det kommer vi  under 2019 fortsätta att fasa ut befintliga stockholm.se och ersätta med nya under toppdomänen .stockholm. Tillstånd och regler för företag, Cykla i Stockholm och Bygglov står på tur.

Följ gärna vårt fortsatta arbete och låt oss veta vad du tycker!

Kategorier: Beta, Om projektet


Heja alla kommunikatörer – ert arbete gör skillnad!

Postad av: Jan Svensson,

Varför ska statliga myndigheter och andra organisationer inom offentlig sektor publicera innehåll på webbplatser, film på Youtube och göra inlägg på  sociala medier? Varför bedriva kommunikationsverksamhet överhuvudtaget? Är det några andra grupper som tjänar på det förutom vi yrkesverksamma inom branschen och ägarna till de stora digitala plattformarna? Vad gör egentligen en stor del av verksamheten på en kommunikationsavdelning relevant?

Nyttan med bland annat statusuppdateringar på Facebook uppmärksammades av Joakim Carlson i en debattartikel (DN Kultur 17 oktober) som har valt att säga upp sig på sin tjänst som digital kommunikatör. Vilket ju är utmärkt, särskilt med tanke på att frågan om kommunikatörens status förtjänar att diskuteras.

När jag själv påbörjade min yrkesbana i branschen i slutet av 90-talet handlade mycket av arbetet på informationsavdelningen om att just informera. Det skrevs artiklar, pressmeddelanden, nyhetsbrev skickades ut och vid den tiden publicerades det även innehåll på webbplatser som var ett förhållandevis nytt fenomen. Hajpen kring webb som rådde kring millennieskiftet var nog nästan lika stor som den kring sociala medier de senaste åren. Det var en våg som svepte över världen där IT- och kommunikationsbranschen grävde guld tillsammans. Finns du inte på internet, då finns du inte alls var budskapet.

Själv publicerade jag för glatta livet innehåll på Riksantikvarieämbetets webbplats som handlade om allt från kyrkornas kulturarv till hotade fornlämningar i skogen, påträffade silverskatter från järnåldern på landsbygden till städernas byggda kulturarv. En av sidorna som jag publicerade vid den tiden, om världsarvet Södra Ölands odlingslandskap, råkade jag stöta på för några veckor sedan. Ett kärt återseende, till stor del beroende på att jag redan då när jag skapade sidan hade en gnagande känsla av att det jag och mina kollegor publicerade inte hade någon direkt betydelse. Gjorde det någon konkret skillnad egentligen mer än att vi syntes på ett litet hörn av internet? Frågeställningen låter kanske bekant.

Som kommunikatörer är de flesta av oss ändå hyggligt övertygade om att det innehåll vi tar fram för olika kanaler liksom det mesta av övrig kommunikationsverksamhet, faktiskt gör skillnad. Men det räcker inte med en känsla och här finns något av kommunikatörernas akilleshäl, då som nu.

Många kommunikatörer kan vittna om att de inte blir tagna på samma allvar som till exempel juristen eller ekonomen. Om de säger ifrån och markerar att ett innehåll inte håller tillräckligt hög kvalitet blir de många gånger inte lyssnade på. Anledningen är enkel. Effekten av vårt arbete är inte lika omedelbar och framför allt, den är inte lika påtaglig. När en verksamhet bryter mot en lag eller regel kan det leda till rättslig prövning och ett eventuellt straff. När en budget överskrids tar pengarna slut och det finns inte möjlighet att finansiera verksamheten som det var tänkt.

Men om kommunikationen inte fungerar som resultat av att en verksamhets interna, administrativa begrepp används eller för att ett innehåll inte fokuserar på det som är viktigt för användaren i sammanhanget, är konsekvenserna inte lika synliga. Det omvända gäller också. När kommunikationen fungerar så bekräftas det oftast på sin höjd med topplistor över trafik på webbsidor eller räckvidd i spridning av inlägg i sociala medier.

Men det finns vägar framåt. Analysverktyg utvecklas för att bättre kunna ta reda på hur bra kommunikationen fungerar, både på webb och i sociala medier. Även om det fortfarande handlar om att visa upp kvantitativ data – hur många besök, hur många likes eller spridning – är det viktiga första steg.  På mina olika uppdrag inom offentlig sektor de senaste två decennierna har jag kunnat konstatera samma mönster. Mycket fokus på produktion, inte så mycket på den strategiska delen som handlar om att identifiera relevanta mål, följa upp och visa vilka effekter som uppnåddes eller inte med kommunikationen.

Och här står vi fortfarande. Med den skillnaden att vårt utbud av tillgängliga kanaler att spela på är så oerhört mycket större. Till exempel Facebook som har blivit en av hörnstenarna av det vi i dag kallar för internet där många inom målgrupperna faktiskt uppehåller sig. Liksom Google vilket ger skäl till att till anpassa innehållet så att det blir sökbart.

Så hur mäter vi på riktigt vilken effekt den tid och kraft vi lagt på uppdateringar haft och då inte bara närsynt i form av spridning men också där eventuella effekter inträffar? Det kan vara att fler upptäcker kulturarvsinstitutionernas utbud både fysiskt i Stockholm och digitalt på nätet. Eller att fler invånare kan ta del av det fantastiska utbud av service och aktiviteter som kommunerna erbjuder.

Vi som är verksamma på kommunikationsavdelningarna har ett ansvar för att utveckla de verktyg som står till vårt förfogande för att följa upp, mäta och analysera och sedan sprida resultatet. Ett arbete som många gånger kan bedrivas mer effektivt i samarbete med de delar av verksamheten som har direktkontakt med målgrupperna, till exempel kundservice och annan så kallad frontdesk-personal . Den dagen vi inom offentlig sektor får sådan uppföljning att bli lika styrande som försäljningssiffrorna för vilket genomsnittligt e-handelsföretag som helst, då kommer verksamheten på kommunikationsavdelningarna att uppfattas som relevanta fullt ut, även av de som tvivlar.

Här har vi kommunikatörer en av våra viktigaste utmaning under de kommande åren. Och alla ni kommunikatörer som kämpar med innehåll i sociala medier, webbplatser och i andra kanaler:  Putslustigt eller inte, ert arbete gör skillnad! Vi ska bara bli bättre på att bevisa det.

Kategori: Okategoriserad


Dags för Miniwebb!

Postad av: owilliams,

Utöver arbetet med stadens nya webbplats har vi även andra spännande projekt på gång. Nu är det inom kort dags för lansering av vår nya webblösning, kort och gott kallad för Miniwebb!

I samband med att vår lösning för bloggar behövde uppgraderas växte det fram en idé om att i samma veva ta fram en plattform som även hanterar behovet av mindre webbplatser. Vi har under en längre tid sett att det inom staden finns ett behov bland stadens verksamheter att kunna skapa enkla och billiga miniwebbplatser för att kunna blogga, ha tidsbegränsade kampanjer eller sådan information som inte har någon naturlig plats på stockholm.se, en verksamhetswebb eller i en e-tjänst.

Genom att förenkla för de som behöver en webbplats utanför de alternativ som idag kan erbjudas centralt tror vi att en bättre användar­resa kan möjliggöras. Besökarna möts av en design (både grafiskt och interaktionsmässigt) där de känner igen Stockholms stad som avsändare. Genom att på detta sätt förenkla för alla intressenter tar vi ytterligare ett steg mot att öka stadens tillgäng­lighet och att skapa bättre balans i det digitala ekosystemet.

Tanken bakom miniwebbar är att det ska vara lätt att komma igång och lätt att hantera innehåll. Oavsett miniwebb eller blogg kommer webbplatsen med färdig design som följer stadens grafiska profil och ett antal byggklossar som går att sätta samman. Plattformen bygger på WordPress där vi har tagit fram ett tema för Stockholms stad och där det inom ramarna för temat  fritt går att sätta samman komponenterna. Vi vill inte att alla webbplatser ska se likadana ut men vill samtidigt att de ska hålla sig inom stadens profil och manér. Det ska vara lätt att göra rätt!

Nu i november kommer vi att sätta upp ett antal piloter som får klämma och känna på lösningen innan vi går skarpt. Vi återkommer i ämnet och avslutar med ett exempel på hur det skulle kunna se ut.

Kategori: Okategoriserad


Nu går vi mot .stockholm

Postad av: Marcelle Abou Haidar,

Internt kallar vi Stockholms stads nya webbplats för nya stockholm.se, men den kommer egentligen ha ett nytt namn under en ny toppdomän.

Lite bakgrund. ICANN är organisationen som bestämmer över hela världens toppdomäner. Den styrs i en flerpartsmodell där alla som äger en toppdomän kan vara med och påverka. Tidigare har det bara funnits så kallade landstoppdomäner, som .se och .no och legacy-toppdomäner som .com, .org och .net. År 2011 öppnade ICANN upp för organisationer, städer och regioner att ansöka om att få äga en egen toppdomän. Stockholms stad var en av drygt 1200 aktörer som ansökte och 2014 fick vi tillgång till vår alldeles egna .stockholm.

Redan vid ansökan sattes strategin för hur .stockholm skulle användas; för stadens egna verksamheter för att bättre kunna paketera vår service och kommunicera med våra invånare. En stor del av strategin utgick från digitaliseringsinitiativ och smart stad-tänket.

En andra större del i vägvalet handlade om att vi kan få regera med järnhand när det kommer till kvalitet och säkerhet på vår egen toppdomän. För att få använda en .stockholm-domän till sin verksamhet måste webbplatsen nå upp till en viss kvalitet. Dels kvalitet på säkerheten, det grafiska och språk och tillgänglighet. Dels kvalitet på mål och mätpunkter. Det har blivit allt viktigare för oss att sätta mål och mätpunkter för att kunna hålla koll på hur våra webbplatser fungerar. Gör de vad de ska? Hittar våra besökare det de söker? För när de inte gör det så behöver vi vara beredda på att göra något åt saken, och det är omöjligt för oss att veta vad som är fel om vi inte har mätt på det.

Något vi har mätt massor på är hur våra besökare beter sig på vår webb. Flera undersökningar och mätningar har visat oss att en besökare inte besöker två olika serviceutbud vid samma besök på vår webbplats – så varför klustrar vi ihop allt?

Den nya webbplatsen vi bygger fokuserar på användarresan, och om att paketera ihop serviceutbuden för att bättre möta upp användarens behov. Vår nya toppdomän kommer användas för att tydligt kommunicera vilket serviceutbud man är ute efter, till exempel förskola.stockholm, äldreomsorg.stockholm och företag.stockholm.

Tänket med att möta användarens behov präglar all digital utveckling vi gör på stadens webbar. Ett exempel är Stockholm växer, där man kan läsa om stadens alla byggprojekt. Det är en webbplats som jag har sett utvecklas oerhört under det senaste året. Att lyckas få igenom en sak som att döpa projekten till vad de är och inte vad projektet heter i våra ärendehandlingar må tyckas vara en småsak, men för oss som arbetar med det här, och för en besökare som bara vill hitta det de söker så är det en skillnad som natt och dag.

Och att ha kunnat få följa den här utvecklingen och se Stockholm växer svara mer och mer till sitt syfte gjorde det till den självklara piloten ut för vår nya toppdomän. Allt är inte helt klart, vi har fortfarande vissa mätpunkter att arbeta med, men vi kan inte vänta längre av all iver. Från och med idag kan ni besöka https://växer.stockholm. Och räkna med att .stockholm är ett riktigt dragplåster för att göra ditt besök så tryggt och bekvämt som möjligt.

Kategorier: Användarperspektivet, Toppdomän